Dagiset byggs om från sovsal till lekrum, viktigt jobb sånt vettu.

Jag har just skrivit ett autosvar till min mail. Där står det att det kan dröja lite med mina svar eftersom jag kommer att vara i Delhi fram till början av Januari. Jag lärde mig på förra besöket på Sahara-hemmet att internet funkar bra, ibland. För det mesta funkar det dåligt, men tillräckligt för att få saker gjorda. Ingen idé att stressa upp sig över det, det hjälper ändå inte. Ska du ändå stressa upp dig över något är internet det minsta att oroa sig för.

Sahara betyder tillflyktsort på hindi. Stället jag åker till, Saharahemmet, är en tillflyktsort för utsatta kvinnor. Utsatta hur? Det handlar om extrem fattigdom, hemlöshet, prostitution, HIV/AIDS, missbruk,misshandel, trafficking och mer. Det handlar om så mycket mer för kvinnorna som kommer till hemmet för att söka skydd från gatan, skydd från folk som vill dem illa och skydd från sig själva.

Dessutom är Sahara en skola och dagis för barn som kanske annars inte fått tillgång till utbilding och barndom. Jo, i Indien kan vi verkligen snacka om tillgång och efterfrågan på barndom. Att slippa arbeta, tigga, missbruk och värre är ingen självklarhet för ungarna här.

Det finns en hel del att stressa upp sig över här. Men det hjälper ju inte som sagt, så istället försöker de lösa kriserna. För tillfället är det organisationens ekonomi som tryter, värre än någonsin. Verksamheten med rehab, skydd för utsatta kvinnor, meningsfulla sysslor, dagis, skolgång och allt annat hänger på en skör tråd.

Nu när jag åker ner ska jag göra vad jag kan i arbetet med att finna långsiktiga ekonomiska lösningar. Först ska jag få lära mig en massa om hur det funkar där, eller snarare hur det inte fungerar. Jag ska få ta del av hur en liten motiverad grupp försöker göra vad de kan för att hjälpa några av världens fattigaste, svagaste och mest utsatta människor.

Här kan du läsa mer om vad jag lägger min energi på just nu och hur du kan hjälpa till. Vi har nästan kommit halvvägs bara på en dryg månad.